I början av 1600-talet fanns Skägge Kvarn här vid Viskan och fallet kallades då för Skägge Strömmar. 1659 övertog borgmästaren f. Johan Svensson Windruff området efter sin döde far och kallade det för Windruffs fors som efter några år blev Drufvefors och därmed hade en senare stadsdel i Borås fått sitt namn. Johan som var som till den förre borgmästaren f. 1598 Sven Pedersson d. 1659, hade på sina handelsresor till bl. a. Bergslagen kommit i kontakt med järnhanteringen där.
Han avsåg att starta en järnmanufaktur för tillverkning av spik, söm, knivar, saxar, m.m. Han ingick med begäran till Kungl. Maj: t om att få frälsefrihet på tvenne lägenheter med tillhörande vattenfall som han har inköpt, nämligen Skägge Ström och ett fall under Sandared Ryet.
Vid dessa strömmar avsåg han också att starta papperskvarnar, hammare för koppar och järnbruk samt sågverk. 1660 fick han positivt svar. Redan 1662 finns noteringar om att järnverket vid Druvefors var i drift. Verksamheten var dock mindre lönsam och efter några år lades allt ned utom kvarnverksamheten.
1675 avlider Johan men kvarnen finns kvar i släkten fram till 1738 1834 såldes kvarnen till f. 1795 Johan Philip Langlet, vars släkt drivit färgeri i Borås sedan slutet av 1690-talet. "Langlätten" som han kallades var en mycket skämtsam figur som tog lätt på livet och företagandet. 1845 försvann han spårlöst till Amerika.
1871 köper vävnadsföreläggaren P.A.Åkerlund och 2 kollegor, Druvefors kvarn med tillhörande lyckor, samt den av gråsten 1860 uppförda kvarnhusbyggnaden med 4 par stenar, sik och grynverk samt stamp, och bygger om allt till ett väveri.
1872 i oktober startade produktionen med 130 vävstolar, vilka hälften drevs av ånga och andra hälften av vattenkraft. Väveriet var under många år en stor arbetsgivare för tusentals arbetare. 1959 avvecklade Druvefors Väveri all sin verksamhet.

År 1920